Publicerad i: Resor (distribueras med cirka tjugo svenska dagstidningar).
Text och foto: Carin Brink
Utsikten från Ramshackle Bar ser ut som bilden i en resebroschyr: azurblått hav, kritvit strand, klarblå himmel och smaragdgröna palmer som vajar i den svaga passadvinden.
– Jag är faktiskt lite av en expert på rom, säger Damian som står bredvid mig vid bardisken.
Det är svårt att inte dra på smilbanden eftersom jag har hört den repliken många gånger de senaste dagarna. De flesta på Barbados verkar vara självutnämnda romexperter. Men faktum är att kunskapen om drycken är stor; landet var fram till 1990-talet beroende av socker- och romproduktion. I dag står turismen för de största inkomsterna på paradisön.
Damian håller en improviserad romprovningskurs med mig i den färgglada strandbaren:
– Vi provar en vällagrad sort. Is eller vatten öppnar upp smakerna. Lukta först lite försiktigt – du får inte sticka ner hela näsan i glaset. Ok, nu kan du prova. Känner du att det smakar bränd karamell, lite mogen banan och vanilj?
Min tidigare erfarenhet av rom handlar om sötsliskiga drinkar, därför blir förvåningen stor när de bärnstensfärgade dropparna fyller munnen. Smaken är len och stark på samma gång. Damian nickar när han ser min uppskattning. Han berättar att det blir allt vanligare att ersätta konjaken efter maten med en lagrad rom.
– Det sägs att det finns lika många rum shops som det finns kyrkor här på Barbados. Och det finns säkert tusen kyrkor, skrattar Damian och blinkar.
Marc McCollin är internationell varumärkeschef på Mount Gay, ett av Barbados största romdestillerier. Han intygar att rom ökar i popularitet.
– Rom är som vodka var under 80- och 90-talen. Det har blivit väldigt trendigt. Intresset ökar runt om i världen. Rom tenderar att vara sötare än konjak och whiskey som är mer bittra och rökiga.
– Barbadosrom håller hög kvalitet eftersom vi har melass av finaste kvalitet; vattenkvaliteten är hög på grund av att ön består av kalksten och vi har en lång tradition av att skapa rom. Den rom som skapas av sockerrörsjuice, som på exempelvis Martinique är starkare och mer markerad. Melass ger en mjukare rom med en full smakpalett.
Paradisön Barbados har en mörk historia med slaveri, precis som stora delar av övriga Karibien. 1627 koloniserades ön av engelsmännen som började odla sockerrör i det gynnsamma klimatet. Snart drog Barbados in stora inkomster åt kolonialmakten och tusentals slavar transporterades hit för att arbeta på de stora sockerplantagerna.
Rom uppfanns av en slump när några plantageslavar råkade lämna melass (en biprodukt vid sockerframställning) ute i solen och den trögflytande vätskan började jäsa. Den starka drycken blev snabbt populär bland slavar och fattiga vita på ön. Även sjömännen uppskattade rom och fick en daglig ranson under seglatserna.
Det var sjömännen som upptäckte att smaken förbättrades avsevärt av förvaring i ektunnor under de långa sjöresorna över Atlanten. På senare år har vällagrad rom upplevt en renässans då allt fler har upptäckt den lena och fylliga smaken.
För att uppleva det verkliga Barbados hyr vi en bil och ger oss ut på äventyr. Med vinden i håret åker vi genom vajande sockerrörsfält och små byar. Den mjukt kuperade ön sprakar av färger. Små villavillerkullaliknande hus är målade i starka kulörer, blomsterprakten är enastående, palmerna är smaragdgröna och havet är så starkt turkosskimrande att det nästan gör ont i ögonen.
Vi hittar undangömda, magiskt vackra stränder på västkusten och betraktar Atlantvågorna slå mot den klippiga och karga östkusten. Överallt hejar glada människor på oss.
På den norra delen av ön ligger St Nicholas Abbey, ett välrenommerat romdestilleri och en sockerplantage med rötter som sträcker sig tillbaka till mitten av 1600-talet. De nuvarande ägarna räddade de förfallna byggnaderna från att rivas och har renoverat både plantagen och destilleriet med varsam hand.
– En del surt, två delar sött, tre delar starkt och fyra delar svagt. Tillsätt mycket kärlek! Guiden Judy Bovell sticker en rompunsch i handen på mig medan hon nynnar receptet på den traditionella romdrinken.
Inramade bokföringssidor med slavars namn, ålder och uppskattade värde hänger på väggarna. Unga, friska män betingade ett högt pris medan gamla slavar knappt var värda någonting.
– Vi är inte bittra på engelsmännen för hur de behandlade våra förfäder, det tjänar ingenting till, intygar Judy. Men hon kan ändå inte låta bli att ge engelsmannen i sällskapet några pikar.
Ett besök på Barbados är inte komplett utan ett besök i en rum shop, en liten bar som oftast är inhyst i ett pyttelitet färgsprakande hus. Här gäller en regel: inga krusiduller. Rom dricks med vatten, cola, juice, ginger ale eller sprite. Inga tjusiga drinkar med konstiga namn!
Förutom att fungera som samlingsställe för byn eller kvarteret, säljer många rum shops matvaror och andra förnödenheter. Många serverar även traditionell mat som roti, coucou, macaroni pie eller flygfisksmörgås.
Förr i tiden fungerade rum shops även som ett slags bank: många familjer som hade det knapert dagarna innan lön kunde handla mat på krita. På grund av missbruk av systemet ser du numera i stället humoristiska skyltar som exempelvis: ”Krita ges endast till personer över 90, ledsagade av sin mormor.”
På Fisherman’s Pub i Speightstown sitter Glindon Edwards i baren och småpratar med Carolyn Clement, som driver stället tillsammans med sin sambo Clement Armstrong.
– Jag jobbar som arkitekt och ibland behöver jag rensa huvudet. Det är vilsamt att sitta här och höra vågornas brus, då kommer idéerna. Servicen är bra, maten god och jag springer ofta på vänner här, säger Glindon.
Carolyn berättar att stället drivits av sambons släkt i 75 år.
– Folk kommer hit från hela Barbados för att äta god mat och träffa vänner. Turister från hela världen hittar också hit. Det är som en pilgrimsfärd för själar. Det är ett enkelt ställe vid havet med god mat och personlig service.
På den sista rum shop vi besöker inhandlas en flaska lagrad rom att ta med hem. Under mörka vinterkvällar hemma i Sverige kan vi njuta av några droppar karibisk nektar, sluta ögonen och drömma oss tillbaka till soldränkta stränder, azurblått hav och vänliga leenden.
Geografi: ön ligger i södra Karibien, 435 kilometer nordost om Venezuela.
Yta: mindre än en tredjedel av Öland.
Språk: engelska.
Befolkning: 282 000.
Turistsäsong: december – maj.
Hotellpriserna är något billigare än i Sverige. Om du bor en liten bit från stranden så sjunker priset rejält. Priserna varierar kraftigt beroende på säsong.
Amaryllis Beach Resort, Hastings: Stort hotell med flera pooler och barer. Beläget precis vid stranden. www.amaryllisbeachresort.com
Divi Southwinds Beach Resort, St Lawrence Gap: Prisvärt hotell med välutrustade lägenheter. www.divisouthwinds.com
Sea-U Guest House, Batsheba: En rofylld oas på östkusten. Njut av lugnet och se Atlantvågorna slå mot klipporna. www.seaubarbados.com
Sandy Lane: Lyxhotell på västkusten. Golfbana, spa, gourmetrestaurang. www.sandylane.com
Virgin Atlantic flyger från London. Condor flyger från Frankfurt.
SAS och flera andra bolag flyger till både London och Frankfurt. Priserna varierar kraftigt mellan flygbolag och beroende på säsong, räkna med 7 000 kr och uppåt för en vuxen, tur och retur.
Taxi
Taxiresor är billigare än i Sverige. Förarna använder taxameter och är generellt pålitliga.
Minibuss
En åktur med en av de vita minibussarna är en upplevelse. Trängseln är stor och stämningen hög eftersom bussarna fungerar som rullande diskotek. Musik spelas högt och medpassagerarna sjunger med för full hals. Biljettpris: 2 BBD (betala med jämna pengar).
Buss
Biljettpris 1,50 BBD (betala med jämna pengar).
Hyr bil
Hyrbil kostar från cirka 330 kr per dag. Vänstertrafik gäller men tempot är lugnt. Barbadoskörkort krävs, kan fixas av biluthyraren för knappt 40 kr.
Crane Beach
Enterprise Beach
Mullins Beach
4 cl Mount Gay Eclipse (mörk rom)
3 cl apelsinjuice
3 cl ananasjuice
En skvätt Amaretto (Ramshackles hemliga ingrediens)
En skvätt Angostura bitter
1,5 cl Grenadine
2 Comments
Josefine
Lockande och levande text!
Carin
Tack Josefine! Barbados är ett litet paradis.