Reportage om löpning

Förmedla löparglädje. Så kan uppdraget från Magasin Spring beskrivas. Jag har förmånen att träffa personer som inspirerar mig och höra deras berättelser.

Löparprofiler jag har skrivit om

Andreas Mathson

Reportage: När känslan för styra

Efter några mörka år med personligt trassel som yttrade sig som ätstörningar, hittade Andreas träningen och löpningen som gav honom balans i livet. Denna drivna löpare kombinerar sitt fritidsintresse med samhällsengagemang.

Ingrid Björk

Reportage: Det okända maratonrekordet

En bedrift som har gått obemärkt förbi är det nordiska maratonrekord som Ingrid Björk satte i maraton K60. Den ödmjuka löparen låter kroppen styra och gillar alla former av löpning. Nästan i alla fall.

Johannes Lörstad

Reportage: Diabetes och löpning

För Johannes Lörstad är det inte bara att snöra på sig löparskorna och ge sig ut. Denna superpositiva löpare lever enligt devisen att han kan göra nästan vad som helst trots sin typ 1-diabetes. Det krävs bara lite mer planering.

Johan Säfström

Reportage: Diabetes och löpning

Vid en vanlig hälsokontroll visade det sig att Johan har prediabetes, vilket är förstadiet till typ 2-diabetes. Det betyder att han har ett högt blodsockervärde, men inte tillräckligt för att det ska klassificeras som typ 2-diabetes. Sjukdomen är visserligen ofta förknippad med livsstil, men stark ärftlighet gör att även en löpare som springer 2.43 på maraton kan drabbas.

Om typ 1-diabetes

  • Sveriges vanligaste livshotande sjukdom bland barn och ungdomar.
  • Drabbar cirka 900 barn och lika många vuxna i Sverige varje år.
  • En autoimmun sjukdom – kroppens immunförsvar dödar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Kroppen kan inte längre producera insulin. Vi behöver insulin för att kunna överleva.
  • Insulinet gör så att sockret i blodet tas upp av cellerna. Utan insulin stiger blodsockernivåerna, cellerna saknar energi och man dör.
  • Beror på en kombination av arv och ännu okända miljöfaktorer.
  • 90 procent av de som insjuknar har ingen nära släkting med sjukdomen.
  • Orsakas inte av kost, motion eller andra livsstilsfaktorer.
  • Kan inte förebyggas. Vem som helst kan drabbas.
  • Det går att leva ett bra liv men sjukdomen kräver mycket jobb.
  • Typ 1-diabetes går inte att bota.

Om typ 2-diabetes

  • Kallas för livsstilssjukdom eftersom bidragande orsaker är dålig kosthållning, övervikt och brist på motion.
  • Risken ökar med åldern men sjukdomen kryper neråt i åldrarna. Ovanlig bland barn.
  • Även personer som lever hälsosamt kan drabbas.
  • Stark ärftlighet.
  • Kroppen utvecklar en så kallad insulinresistens, det vill säga att cellerna blir mindre insulinkänsliga och blodsockernivåerna i blodet stiger.
  • Kroppen kan producera insulin men inte tillräckligt mycket. Dessutom har cellernas förmåga att använda insulinet minskat.
  • Behandlingen består av förändrad livsstil i form av kostförändring, viktnedgång och motion.
  • En tredjedel av alla med typ 2 behandlas enbart enligt punkten ovan. En tredjedel behöver dessutom tabletter och den sista tredjedelen behöver även insulininjektioner.
  • Sjukdomen utvecklas gradvis och kan förebyggas eller skjutas upp.

Källor: barndiabetesfonden.se, 1177.se, insulin.se, diabetes.se. Faktatexten om diabetes är granskad av Barndiabetesfonden.

Läs Magasin Spring

Prenumerera på Sveriges bästa löpartidning.

springlfa.se/shop

No Comments

Leave a Reply